Vill vi ha en skola för alla?
Även i utsatta områden finns det skolor som lyckas lika bra som svenska skolor i genomsnitt. En förklaring är rektorerna.
– De måste ha väldigt stort patos för sin skola och verkligen jobba upp den, säger Stefan Lund, professor i pedagogik.
En intervju i tidningen LÄRA Stockholm nr 2 2024 Länk
_________________________________________________
”Låt leken vara med!”
Som kognitionsvetare är Peter Gärdenfors expert på hjärnan och hur den fungerar – men det är kroppens behov han lyfter fram.
– Är kroppen med så lär du dig bättre, säger han. Men skolans struktur begränsar motivationen.
En intervju i tidningen LÄRA Stockholm nr 1 2024 Länk
___________________________________________________
”Ge lärarna mer makt”
Att hålla klassrummet – fånga eleverna – kräver en oerhört komplex kompetens av en lärare, säger filosofen Jonna Bornemark.
– Men tänk vad många jag träffar varje dag som är jättebra på det! Människor är gjorda för att handla under motstridiga krav.
En intervju i tidningen LÄRA Stockholm nr 4 2023 Länk
___________________________________________________
”En AI ska inte sätta betyg”
Vad innebär AI för lärare? Tekniken är användbar för en hel del rutinmässigt arbete, menar AI-forskaren Olof Mogren. Men han tror inte att AI kan ersätta lärare. ”Vi kommer alltid att behöva mänsklig kontakt. I synnerhet när det gäller lärare och elever.”
En intervju i tidningen LÄRA Stockholm nr 3 2023 Länk
__________________________________________________
”Judiska elever är rädda!
Det händer att elever heilar eller sprejar hakkors på väggen, men vanligare är de antisemitiska schabloner och konspirationsteorier som både barn och vuxna sprider. ”Antisemitism handlar inte bara om direkta attacker på faktiska judar”, säger Mathan Shastin Ravid.
En intervju i tidningen LÄRA Stockholm nr 2 2023 Länk
________________________________________________
”Vill du kunna skriva bra? Öva!”
Barn och unga skriver mer än någonsin. Och samtidigt uppfattar många lärare att eleverna skriver sämre än tidigare. Hur går det ihop?
– Att man kan skriva sms betyder inte att ma kan skriva en utredande text, säger språkforskaren Theres Bellander vid Institutionen för svenska och flerspråkighet
En intervju i tidningen LÄRA Stockholm nr 1 2023 Länk
________________________________________
”Skolan bidrar till diagnoser”
Kärnan i lärarens ledarskap är rutiner, regler och relationer – och ämneskunskaper. Det säger forskaren Martin Karlberg, som själv har jobbat som lärare i åtta år.
– Mitt största misstag var att jag nöjde mig med att vissa elever inte störde andra. Jag ställde lägre krav på deras lärande.
En intervju i tidningen LÄRA Stockholm nr 3 2022 Pdf
________________________________________
Resiliens ger kraft att komma igen
Alla människor drabbas förr eller senare av nederlag och förluster. Genom undervisning i resiliens kan skolan ge elever kraft att resa sig – och känna sig mindre ensamma. Det gynnar den psykiska hälsan.
– Den stora vinsten är att de ser att alla bär på något, säger barnläkaren och coachen Kristina Bähr.
En intervju i Grundskoletidningen nr 5 2022 Pdf
________________________________________
”Inkludering inte alltid bäst”
Många barn med neuropsykiatriska diagnoser mår dåligt i skolan och har hög frånvaro. ”Ska föräldrarna bära dem till skolan för att tillgodose skolplikten?” frågar sig utbildningssociologen Emma Laurin. ”Nej, i stället måste skolan värna de varma relationer barnen trots allt kan ha.”
En intervju i tidningen LÄRA Stockholm nr 3 2022 Länk
________________________________________
”Mer skärmtid ger sämre språk”
Digitala medier gör att barn och unga sover för lite, ogillar sina kroppar och får svårt att koncentrera sig i skolan. Ändå kan de inte stå emot tekniken.
– Den vill bli använd så mycket som möjligt, säger hjärnforskaren Sissela Nutley.
En intervju i tidningen LÄRA Stockholm nr 2 2022 Länk
________________________________________
”Svårt att prata om lust”
Bygg undervisningen på elevernas delaktighet – men inte främst på deras erfarenhet. Det tipset kommer från pedagogikforskaren Karin Gunnarsson nu när undervisning om sexualitet, samtycke och relationer ska ta mer plats i alla ämnen och på alla nivåer i skolan.
En intervju i tidningen LÄRA Stockholm nr 1 2022 Länk
________________________________________
”Läsning är bättre än lyssning”
Barn behöver läsa mer, men vägen dit går inte alltid via mer bokläsning. Istället behövs träning i att avkoda ord och meningar. Det gäller för många som är nyanlända i Sverige – men också för många som är födda här, säger Tomas Riad, språkforskare och ledamot av Svenska Akademien.
En intervju i tidningen LÄRA Stockholm nr 2 2021 Länk
_________________________________________
”Lärandet gror i relationer”
Lärare som utvecklar goda relationer till sina elever lyckas bättre i undervisningen, säger professor Jonas Aspelin, författare till boken ”Lärares relationskompetens”. Och de lärare som inte jobbar med relationerna – de får problem.
En intervju i tidningen LÄRA Stockholm nr 1 2021 Länk
______________________________________
”Killarna måste också få lyckas”
Flickor presterar bättre än pojkar i skolan. Det är ett skäl till att kvinnor nu lyckas bättre även på arbetsmarknaden.
– Det är en rättvisefråga att killar ska få lyckas lika bra som tjejer, säger Emma Leijnse som har skrivit boken ”Fördel kvinna.”
En intervju i tidningen LÄRA Stockholm nr 5 2020 Länk
______________________________________
”Alla är bra på något. Det är min uppgift som lärare att leta efter det.”
Lärare lever i ett spänningsfält mellan hårt och mjukt. Uppifrån är de styrda av snäva ramar, men i relation till eleverna blir strukturerna lösa och förhandlingsbara, säger föreläsaren och författaren John Steinberg. Han vill hjälpa lärarna att sätta ramarna på plats och hålla i dem.
En intervju i tidningen LÄRA Stockholm nr 3 2020 Länk
______________________________________
Hon får teori och praktik att dansa – tajt och länge
Skolan ska lyftas in i framtiden genom att lärare ständigt och självkritiskt granskar sig själva, menar den nyzeeländska skolexperten Helen Timperley. Och i en sådan granskning är elever till stor hjälp. Deras förslag kan vara helt i linje med vad forskningen vet är sund pedagogik, säger hon.
En intervju med Helen Timperley i Pedagogiska magasinet nr 4 2019 Pdf
______________________________________
”Lärare måste ge ungdomar hopp”
Klimatförändringar är svåra att förstå och svåra att undervisa om. Men med rätt stöd från lärare kan barn ha lättare än vuxna att både greppa fakta och föreslå logiska åtgärder. Det menar tre experter på klimatpedagogik.
En intervju i tidningen LÄRA Stockholm nr 4 2019 Länk
________________________________________
”Viktigt med tidiga insatser”
Strukturerna. Det är dem Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik, närstuderar i sin forskning. Och de strukturer som styr skolan innehåller ofta strömlinjeformade krav som hon menar inte är gynnsamma för elever med stort behov av stöd.
– Alla borde inte behöva nå samma mål samtidigt, säger hon.
En intervju i tidningen LÄRA Stockholm nr 3 2019 Länk
________________________________________
Krav och stöd bästa kombon
Är ordning och reda ett villkor för lärande? Nej, säger pedagogikforskaren Marcus Samuelsson, faktiskt tvärtom: Om lärare planerar sin undervisning noga, ställer höga krav och ger generöst med stöd så uppstår ordning och reda naturligt.
En intervju i tidningen LÄRA Stockholm nr 2 2019 Länk
_______________________________________
”Lärare ska inte ta debatten”
Att konfrontera elever som har obekväma åsikter kan driva dem in i rasism eller jihadism, menar Christer Mattsson, expert på våldbejakande extremism. Han uppmanar lärare att istället föra en dialog. Då kan eleverna förstå sig själva – och ändra sig.
En intervju i tidningen LÄRA Stockholm nr 1 2019 Länk
_______________________________________
”Kunskap kräver sanning”
Kritiskt tänkande och ifrågasättande är centralt, det är lärare oftast överens om. Men när elever ifrågasätter vetenskapen krävs balanskonster av lärarna. Då måste de både förmedla fakta och lära eleverna analysera argument, säger Åsa Wikforss, professor i filosofi.
En intervju i tidningen LÄRA Stockholm nr 5 2018 Länk
_______________________________________
”Lugn och ro viktigast av allt”
Det viktigaste när man vill utforma en framgångsrik skola är att skapa lugn, säger skolarkitekten Suzanne de Laval. Det kan vara i skuggan under träden på skolgården eller i en vrå med stora kuddar. Skolor utan klassrum kan ge större möjligheter till sådana fredade platser, menar hon.
En intervju i tidningen LÄRA Stockholm nr 4 2018 Länk
_______________________________________
”Dags att stärka språken i skolan”
Varför minskar intresset för moderna språk i en alltmer globaliserad värld? Vi har träffat språkforskaren Camilla Bardel som ser flera tecken på en ljusning. Men skolämnet moderna språk skulle behöva draghjälp genom att göras obligatoriskt, menar hon.
En intervju i tidningen LÄRA Stockholm nr 3 2018 Länk
_______________________________________
”Alla kan inte anpassa sig”
Allt fler elever med milda neuropsykiatriska funktionsnedsättningar får en diagnos. Att ta hand om dem är inte främst psykiatrins ansvar utan skolans, menar professor Sven Bölte.
En intervju i tidningen LÄRA Stockholm nr 2 2018 Länk
_______________________________________
”Lärarna förtjänar erkännande”
På skolor med låga resultat är lärarna ofta solospelare som skyller på eleverna. På framgångsrika skolor samarbetar de istället för att vässa undervisningen.
– Där har man föreställningen att ”det vi gör här gör skillnad”, säger utbildningsforskaren Maria Jarl.
En intervju i tidningen LÄRA Stockholm nr 1 2018 Länk
_______________________________________
Hon ser lärandet i leken
Skola och fritidshem har i uppdrag att samverka. Men för att det ska bli bra måste fritidspersonalens utbildningsnivå höjas, menar skolutvecklaren Ann S Pihlgren.
– Om jag har en högskoleutbildning så står jag på samma nivå som grundskollärarna. Då blir vi jämspelta parter, säger hon.
En intervju i tidningen LÄRA Stockholm nr 5 2017 Länk
_______________________________________
”Lite nedtonad kontroll, tack”
Titta och analysera, gör om och gör rätt – det är formativ undervisning. Även små justeringar kan ge viktiga förbättringar, säger Åsa Hirsh, forskare i pedagogik.
– Genom att observera situationen ser jag att när jag gjorde förändringen så blev det bättre. Det är klart att det går!
En intervju i tidningen LÄRA Stockholm nr 4 2017 Länk
_______________________________________
”Läraren sätter tonen i klassen”
Jämlika skolklasser är bra för elevernas hälsa, medan stora skillnader i status är skadliga, även för elever med hög status. Det visar sociologen Ylva B Almquists forskning.
– Hierarkiska klasser har mer mobbning. Och att se mobbning, och kanske själv vara delaktig, påverkar hur man ser på sig själv och omvärlden.
En intervju i tidningen LÄRA Stockholm nr 3 2017 Länk
_______________________________________
”Digitaliseringen är ingen tsunami”
Kognitionspsykologen Teresa Cerratto Pargman kan konsten att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Det är bra att förskolebarn programmerar dansande robotar, tycker hon – men hon frågar sig alltid vilka intressen som ligger bakom tekniken.
En intervju i tidningen LÄRA Stockholm nr 2 2017 Länk
_______________________________________
”Våga vara komplex”
Hon talar sig varm för leken i klassrummet – och för det verkligt komplexa arbetet. Det kan låta motstridigt, men för Maria Andrée, forskare i naturvetenskapernas didaktik, befruktar leken och komplexiteten varandra. Leken gör det svåra roligare och komplexiteten gör till synes banala spännande.
En intervju i tidningen LÄRA nr 1 2017 Länk
_______________________________________
”Vi behöver bryta barriärerna”
Elever med svår utvecklingsstörning tvingas ofta jobba ensamma med en lärare, utan samspel med jämnåriga. Det vill Daniel Östlund, lektor i specialpedagogik, ändra på.
En intervju i tidningen LÄRA nr 5 2016 Länk
_______________________________________
”Erfarenhet viktigare än vetenskap”
Undervisningen ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet, heter det. Ja, framför allt på erfarenhet, menar Glenn Hultman, professor i pedagogiskt arbete. Han ser lärarnas erfarenheter och inte den evidensbaserade forskningen som den främsta nyckeln till elevernas lärande.
En intervju i tidningen LÄRA Stockholm nr 3 2016 Länk
_______________________________________
”Intressestyrt lärande är en utopi”
Inget slår en lärare som berättar och visar, säger pedagogikprofessorn och spelforskaren Jonas Linderoth. Och då menar han verkligen inget – inte grupparbete, inte eget arbete, inte pedagogiska appar och absolut inte datorspel.
En intervju i tidningen LÄRA Stockholm nr 2 2016 Länk
_______________________________________
”Ständig uppkoppling en katastrof”
Den som förstår hjärnan förstår lärande. Och en som förstår hjärnan är neurovetaren Katarina Gospic. Hennes perspektiv visar att lärandet avgörs av lust och nyfikenhet, motvilja och rädsla – känslor som läraren kan styra hos både sig själv och eleverna.
En intervju i tidningen LÄRA Stockholm nr 1 2016 Länk
_______________________________________
”Ni kan minska klasskillnaderna”
Lärare måste våga prata om klasskillnader med sina elever. Då kan undervisningen bli mer fördomsfri och ge alla, också elever från medelklassen, större möjligheter. Det menar Anna Jobér, forskare och aktuell med boken ”Social klass i skolan”.
En intervju i LÄRA Stockholm nr 5 2015 Länk
_______________________________________
Vetenskapen lyfter lärandet
Precis som läkare ska lärare ha en vetenskaplig grund att stå på i sitt jobb, säger didaktikprofessor Per-Olof Wickman. Vetenskapen ger ett professionellt språk, gör yrkets syften tydliga och ger ökad makt. Och makt är vad lärarna behöver, menar han.
En intervju i tidningen LÄRA Stockholm nr 5 2015 Pdf
_______________________________________
”Fel att prioritera de svaga”
Elever som är smartare än sina lärare kan få stora problem i skolan. För att stödja dem behöver lärarna inta en ny attityd där de ser elevernas problem, menar Roland S Persson, professor i psykologisk pedagogik.
En intervju för tidningen LÄRA Stockholm nr 4 2015 Pdf
_______________________________________
Hjälp eleven över alla hinder!
Läslust i all ära, men Mats Myrberg vill ingjuta läsmod i alla dem som skyggar för bokstäver. — Det viktigaste är att du får mod att läsa texter som du inte alls tycker är roliga, säger professorn i specialpedagogik.
En intervju i Lära nr 3 2015 Pdf
_______________________________________
”Vi måste bemöta argumenten”
Med islam i klassrummet kan såväl rasism som våldsbejakande islamism blossa upp. Lärare måste rusta sig med kunskaper för visa att islam kan vara en modern och feministisk religion, menar Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi.
En intervju i Lära nr 2 2015 Länk
_______________________________________
Praktisk kunskap fortsatt viktig
Yrkesutbildningar lockar allt färre. Utbildningsvetaren Lázaro Moreno Herrera menar att elevernas motivation ska väckas tidigt, genom att skolan visar upp förebilder inom olika yrken och genom att alla ämnen blir mer praktiskt förankrade. Svenska litterturklassiker kan ibland behöva bytas ut mot tekniska manualer, säger han.
Ett samtal i Lära nr 4 2014 Länk
_______________________________________
”Våga utmana elevernas tankar!”
Kan det vara bäst att inte få bestämma själv? Är det rätt att stjäla ibland? Och när börjar egentligen kvällen? Lärarutbildaren Liza Haglund lär barn och lärare att samtala filosofiskt – för att rusta barnen att ta hand om världen.
En intervju i Lära nr 4 2014 Länk
_______________________________________
”Incitamenten att skaffa sig kunskap minskar”
Kunskapsraset beror på samhällsutvecklingen, menar historikern Arne Jarrick. Ur sitt örnperspektiv ser han två tendenser: kunskap står lågt i kurs i en självupptagen kultur och skolans finansieringssystem får ambitiösa elever att hoppa från skola till skola.
En intervju i Lära nr 2, 2014 Länk
_______________________________________
”Skolans rykte lever sitt eget liv”
En skola som vill bygga ett starkt varumärke ska inte marknadsföra sig. Istället gäller det att berätta om det som gör skolan speciell – undervisningen, lärarna, kanske skolbyggnaden. Och hoppas på att eleverna för vidare berättelserna, säger varumärkesforskaren Bengt-Åke Gustafsson.
En intervju i Lära nr 6 2013: Länk
_______________________________________
”Lusten växer när man blir respekterad för det man kan”
Lärarna behöver enas, inte splittras, säger Ulla Karin Nordänger, docent i pedagogik vid Linnéuniversitetet. Hon är kritisk till satsningar på till exempel utvalda förstelärare. Som lärarutbildare ser hon att lärarna törstar efter att utvecklas tillsammans.
En intervju i Lära nr 5 2013 Länk
_______________________________________
Vi vet för lite om barns behov
Barn som behöver särskilt stöd får sällan hjälp i tid. En förklaring är att vi vet för lite om vilka insatser som verkligen fungerar, säger nationalekonomen Camilo von Greiff på Studieförbundet näringsliv och samhälle (SNS). – Man kan säga att det pågår mängder av experiment som vi inte lär oss något av.
En intervju publicerad i Lära nr 3 2013 Länk
_______________________________________
Hattandet har varit förödande
Han ger inte upp, idéhistorikern Sven-Eric Liedman. I böcker, artiklar och föredrag kämpar han för att ge skolan den frihet som han menar har gått förlorad.
En intervju publicerad i Lära nr 1 2013 Länk
_______________________________________
Tillåt alla språk i skolan!
Svensk språkpolitik ser flerspråkighetens potential, men på skolorna blir flerspråkighet istället ofta en brist. Det krävs en ny språkmedvetenhet bland alla lärare, säger Inger Lindberg, professor i tvåspråkighet vid Stockholms universitet.
En intervju publicerad i Lära nr 5 2012: Länk
_______________________________________
Med datorn blir läraren viktigare
Allt fler elever får en egen dator av sin skola. Men så kallade en-till-en-satsningar kan öka skillnaderna mellan elever och tvinga lärare att arbeta mer, berättar Åke Grönlund, professor i informatik.
En intervju publicerad i Lära nr 6 2012 Länk
_______________________________________
Klassrumsforskning ger ny kunskap
Lärare som forskar på jobbet blir mer kompetenta – och mer kunniga. Det står klart när Stockholms tio första ämnesdidaktiska nätverk summeras. Satsningen på forskning som ger ny kunskap är unik, säger professor Ingrid Carlgren.
Ett reportage publicerat i tidningen Lära nr 3 2012, s 36 Länk
_______________________________________