Den som jobbar med att skriva måste läsa mycket och den som vill skriva bra fackböcker måste läsa riktigt stark sakprosa. Här några av alla böcker i genren som satt avtryck i mig, för sitt innehåll och sin form:

Maj-Gull Axelsson Rosario är död.
Många år efter det att jag läste boken har jag fortfarande Rosario och andra flickor som tvingas att sälja sex levande framför mig – liksom männen som tvingar dem.

Lasse Berg Gryning över Kalahari.
Sanfolket i Kalahariöknen lever som jag skulle vilja leva, tänker jag ofta. Men när jag sa det till min tioårige son sa han: Nä, för om man blir sjuk där så dör man. Trots det så är Lasse Bergs skildring så lockande.

Nicholas Carr The Shallows och The Glass-Cage.
Carrs böcker om hur internet påverkar vårt inre är det starkaste jag har läst i ämnet. Inte bara för att faktaunderlaget är så välresearchat utan också för att killen kan skriva.

Joan Didion Slouching Towards Bethlehem.
Egentligen kunde Didions fackböcker fylla hela den här listan, om hon bara hade skrivit tillräckligt många. Men den här, med eftertänksamma och varma reportage och essäer, är det perfekta avstampet innan man avnjuter resten.

Barbara Ehrenreich Barskrapad.
Ehrenreich wallraffar som hembiträde hos den amerikanska överklassen. Och hon gör det minst lika bra som Wallraff himself.

P O Enquist Legionärerna.
Sist av alla läste jag denna klassiker. Hade jag läst den tidigt i mitt yrkesliv hade jag lärt mig skriva mer transparent, mer eftertänksamt och utan att någonsin skygga för de mest obekväma frågorna. Men det är aldrig för sent att vässa sig.

Marit Kapla Osebol.
Kapla har intervjuat alla invånare i den värmländska byn Osebol och destillerat ner samtalen till poesi. Boken vann en August i skönklassen, och visst är den skön –  men det är ju facklitteratur. Sanning med stil.

Magnus Linton Veganerna.
Svängningen mellan konkretion och abstraktion tillhör det som avgör en fackboks läsvärde. Linton gör det enkelt: Vartannat kapitel reportage, vartannat analys. Stilbildande.

Nicolas Lunabba Blir du ledsen om jag dör? 
Baskettränaren Lunabba i Malmö får syn på en pojke som är för liten för att röra sig i närheten av kriminalitet och droger. Du kan sova på min soffa, säger han – och snart har pojken flyttat in. Men varför? Vad är det som får Lunabba att öppna sitt hem? Ocensurerad självrannsakan med litterärt djup.

Alan Schwarz ADHD Nation.
Glasklart om ett laddat ämne. Och medryckande, tack vare att Schwarz har ett par huvudkaraktärer med närmast skönlitterära kvaliteter.

Åsne Seierstads En av oss.
Det är en bragd av Seierstad att få mig att stå ut i Behring Breiviks sällskap genom mer än 500 sidor. Och inte bara stå ut – boken lär mig mycket om människan.

Gellert Tamas Lasermannen.
Gellert Tamas visar hur politik kan legitimera mord. Och han dramatiserar verkligheten så att facklitteraturen blir gripande.

Elinor Torp Vi, skuggorna.
Vad bra att man kan byta däck på bilen för 300 spänn! Så tänkte jag innan jag läste den här boken. Men för att citera Naomi Klein: Det här förändrar allt. Elinor Torp lyfter fram dem som betalar det som ser billigt ut.

Mary Wollstonecraft Brev skrivna under en kort vistelse i Sverige, Norge och Danmark.
Den engelska författaren tog med sig sin ettåriga dotter (och en barnflicka) och drog hit på upptäcktsresa över en sommar. Resultatet blev en avslöjande liten bok: Läsaren får klart för sig hur primitiv den här trakten var för inte alltför länge sedan – men också vilka avancerade politiska visioner som kunde växa fram här.

Lea Ypi Fri.
En barndomsskildring om Lea Ypis egen uppväxt i Albanien under diktaturen. Hennes föräldrar var oppositionella, men Lea var ett regimtroget barn som litade blint på sin lärare – och på så vis blev en säkerhetsrisk hemma. En thriller med trådar in i samtiden, när författaren är inflytelserik statsvetare vid London School of Economics.

Elisabeth Åsbrink Smärtpunkten.
Konst måste vara farlig, sägs det. Men finns det gränser för hur farlig? Var går i så fall gränsen för när en regissör ska sätta stopp för ett projekt? Elisabeth Åsbrink får med sig läsaren när hon vänder på varje tanke.